Organiskkemi = kolföreningarnas kemi
Var finns kolföreningar och varför finns de där?
I levande organismer
I döda organismer
I jordskorpan
I atmosfären
Kolföreningar bildas i framför allt levande organismer, därför finns de i levande och döda organismer och de finns i jordskorpan av samma anledning för de döda organismerna ingår delvis till slut i jordskopan. Sedan kan dessa efter lång tid, hög temp och högt tryck, ombildas till naturgas, kol och olja.
Finns forskare som påstår att kolföreningar kan bildas spontant nere i jordskorpan pga hög temp och tryck. Finns troligen inga bevis för detta ännu, men en intressant tanke. Varför?
Hur kommer det sig att det finns så många kolföreningar?
Det beror på kolatomens egenskaper.
Den kan/vill ha fyra bindningar dvs en kolatom kan binda med 4 andra atomer.
Kol kan binda till kol och bilda tex långa kedjor, ringar, nätverk mm
Fossila bränslen –Bergolja, stenkol, naturgas
Dessa är mycket viktiga för jordens energiförsörjning, ett bra tag till.
Råoljan fraktionsdestilleras först, den delas då upp i de olika beståndsdelarna utifrån kokpunkt. Kokpunkten är beroende av hur många kolatomer de olika föreningarna har.
Bild s 132.
Fraktion Antal kolatomer Används till
Gaser C1 –C4 Bränsle
Bensin C5 - C10 Bränsle
Fotogen C11 – C15 Flygbränsle
Dieselolja C16 – C20 Bränsle
Eldningsolja C21 – C40 Bränsle
Och smörjolja
Paraffin C41 - Bränsle hudkrämer mm
Asfalt De längsta Vägar mm
Olja som råvarukälla
Ur råolja och naturgas får vi beståndsdelar som sedan kan användas för att tillverka plaster.
Om/när oljan tar slut inte lika mycket plast.
Kolföreningarnas indelning
Grupp Funktionell grupp Egenskaper Exempel
Alkaner Bara kol och väte ej, vattenlösliga
1-4 gaser Metan
5-16 vätskor Bensin
16 – fasta Paraffin
Alkener Dubbelbindning reaktiva Eten --> polyeten
Alkyner Trippelbindning Mkt reaktiva Acetylen = Etyn
Alkoholer OH grupp Vattenlösliga Etanol
Karboxylsyror – COOH Sura Ättiksyra, myrsyra
Estrar -COOC- Lukt smak Butylbutanoat=annanas Doft
Nitroglycerin
Här kan ni ta del av NO och teknik undervisningen i år 6, 7, 8 och 9 som jag, Anders Petersson tillsammans med Åsa Wanhainen ansvarar för på Gåvsta skola, Uppsala
fredag 16 april 2010
Kunskapsmål avsnitt Organisk kemi år 9 vt-10
Efter att du arbetat klart med detta avsnitt skall du:
Känna till att organiska ämnen finns i levande organismer, i jordskorpan och att otaliga organiska ämnen skapas av människan.
Förstå hur det kommer sig att det finns så många kolföreningar.
Ha kunskap om bergoljans betydelse som energi och råvarukälla.
Ha kännedom om kolföreningarnas indelning i grupper och deras olika egenskaper.
Alkoholer
Alkaner
Alkener
Alkyner*
Karboxylsyror*
Estrar*
Känna till kolvätenas, särskilt de klorerade kolvätenas, skadeverkan på miljön.
Ha en djupare kunskap om alkoholernas kemiska byggnad och egenskaper.
Ha kunskap om etanolens och metanolens giftighet och veta vad denaturering av sprit innebär.
Känna till etanolens betydelse som alternativ energikälla nu och i framtiden.
Kunna redogöra för kolets kretslopp.
Känna till vad tvål är och hur en tensid fungerar*.
Känna till var estrar finns och vad de kan användas till
Ha kunskaper om industriella tillämpningar inom kemiområdet.
Kunna med hjälp av exempel belysa hur kemisk kunskap har använts för att förbättra våra levnadsvillkor samt hur denna kunskap har missbrukats.
Betygskriterier
G
För godkänt krävs att du klarar av alla punkterna ovan men alla begrepp och ord behöver inte vara helt korrekta.
VG
För väl godkänt krävs att du visar att du har en djupare kunskap och kännedom om alla begrepp inom området och att du kan använda dig av kunskaper inom området för att besvara nya frågor på ett riktigt sätt. De mål märkta med * är VG mål.
MVG
Förutom kriterierna för VG ska du använda din naturvetenskapliga kunskap för att granska frågor (fråga) rörande miljö, resurshushållning, hälsa och teknik samt de intressen och värderingar som ligger bakom olika ställningstaganden.
Känna till att organiska ämnen finns i levande organismer, i jordskorpan och att otaliga organiska ämnen skapas av människan.
Förstå hur det kommer sig att det finns så många kolföreningar.
Ha kunskap om bergoljans betydelse som energi och råvarukälla.
Ha kännedom om kolföreningarnas indelning i grupper och deras olika egenskaper.
Alkoholer
Alkaner
Alkener
Alkyner*
Karboxylsyror*
Estrar*
Känna till kolvätenas, särskilt de klorerade kolvätenas, skadeverkan på miljön.
Ha en djupare kunskap om alkoholernas kemiska byggnad och egenskaper.
Ha kunskap om etanolens och metanolens giftighet och veta vad denaturering av sprit innebär.
Känna till etanolens betydelse som alternativ energikälla nu och i framtiden.
Kunna redogöra för kolets kretslopp.
Känna till vad tvål är och hur en tensid fungerar*.
Känna till var estrar finns och vad de kan användas till
Ha kunskaper om industriella tillämpningar inom kemiområdet.
Kunna med hjälp av exempel belysa hur kemisk kunskap har använts för att förbättra våra levnadsvillkor samt hur denna kunskap har missbrukats.
Betygskriterier
G
För godkänt krävs att du klarar av alla punkterna ovan men alla begrepp och ord behöver inte vara helt korrekta.
VG
För väl godkänt krävs att du visar att du har en djupare kunskap och kännedom om alla begrepp inom området och att du kan använda dig av kunskaper inom området för att besvara nya frågor på ett riktigt sätt. De mål märkta med * är VG mål.
MVG
Förutom kriterierna för VG ska du använda din naturvetenskapliga kunskap för att granska frågor (fråga) rörande miljö, resurshushållning, hälsa och teknik samt de intressen och värderingar som ligger bakom olika ställningstaganden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)